pluttesnuttigt och metalliskt

Jag tror bestämt inte att jag visat allt jag lovar, som nya inköp. Här kommer två iaf:
1. Noellas festskor, jag vet inte riktigt vad jag tycker om dem. Tänkte mest i sån här stil: behöver-skor-till-klänning-armbåga-dej-förbi-alla-galna-avslutningshandlare-vid-H&M-och-få-tag-i-bästa-skor-i-storlek-23.

2. På tal om resa, känns som om vi måste ha med oss en evighet till Kosovo, vad vet jag inte än men det är alltid mycket vart du än ska med barn. Så vi fyndade ny resväska på -50%. Stor är den iaf, inte så snygg men jag bryr mig inte det minsta hur som helst.

En dag svår att toppa

Vi började morgonen lugnt och stilla och i god tid för en gångs skull, barnen hann bara vakna och ville direkt ut. Jag tror det är första gången de hunnit leka innan vi ska iväg till dagmamma/skola. Det hann de göra väl, och jag hann dricka morgonkaffet och det utomhus till och med. Solen värme oss redan klockan 8.
Jag vaknade dock utan röst, det är väldigt ovanligt för mig men nu har jag testat på det också. Det är inget för mig, jag älskar ju att prata, mest hela tiden. Jag till och med glömde att jag inte kunde sitta och säga mina åsikter på lektionen utan fick bara ett krax ur mig och en fnissande klass. Som sagt, inget för mig. Läraren tyckte jag lät förfärligt och jag fick låta bli att göra min presentation.

Överlyckliga jag som gick hem från skolan höll på att svettas som en gris i 27 gradigt väder ,vindsstilla och så där tung luft som jag gillar det. Jag kunde nästan tro att jag var i södern. Ah, helt underbart väder, bättre än så blir det helt enkelt inte. Jag fick min första bränna, och den var inte röd för en gångs skull. Den första solen brukar ju ta ordentligt, men jag var väl förberedd med solkräm.

Jag hann bara komma hem och byta till lättare klädsel och så får vi härligt och efterlängtat besök av Sabina och Rurik. Gossen hade blivit så stor och Sabina själv var sprängfärdig att föda när som helst. Åh som hon sken sen, hon passar som gravid, så vacker och det bara lyser lycka om henne. Underbart att se! De stannade för lite häng på gården. Avslutade med lite lycka till med förlossningspepp.

Jag och barnen fixade sen picknick, Adrian och jag skålade för sommarlov och Noella steg upp och bjöd på en ren albansk dans. Det ni! Strax efter det försökte jag bjuda ut kommande kattungar till nya grannen, våra katter hänger nämligen där nu också. Våra katter har blivit lite av hela grannskapets katter lustigt nog. Flera grannbarn kommer hit och frågar om de får leka med katterna, ibland tar de hem dem till sitt en stund och ibland kommer de in hit och leker med dem. Pensionärerna sitter ibland och gosar med dem på deras terass och kan ibland berätta storys om vad våra katter gjort dagen innan. Heja kattvänner!/ Crazy cat lady

När Labinot kom hem åkte vi ut på en cykeltur och verkligen söp in sommarlyckan, sen hälsade vi på en annans grannes lamm och hemma igen duschade barnen bort alla sand i håret, leran mellan tårna, vattnet från diket som de hällt över sig, smöret från ansiktet och allt annat möjligt som inte skulle vara där

En dag blir inte mycket bättre än så här! Nu ska jag fortsätta avnjuta vin och skriva till moodle.

( ja, vi kan ju glömma att någon krockade i vår bil idag när Labinot körde i Kokkola, ingen skakades och det var inte Labinot fel, så det är inte så illa iaf)

Lyckoruset

Oj så jag har väntat på den här dagen, dagen när jag fick sommarlov. När jag inte behöver stressa iväg om morgarna, när jag inte behöver svara på "mamma, varför måste du till skolan igen?, när jag får dra ut på morgonkaffet till klockan 11, när jag har ork att fixa hemma, när jag bara kan vara med barnen, vara och hitta på vad vi än vill. Nu har jag helt ledigt fram till september. Jag är säker på att jag aldrig har njutit mer en sommar än just denna. Det här blir nog mera kvalitetstid än nånsin tidigare. Jag är bara full av lycka!

Mitt första studieår gick ändå bra, mycket lättare och bättre än jag trott. Jag trivs med mina studier, det funkar med familjelivet och för mig. Jag trodde helt ärligt att det skulle bli mycket tyngre, men jag inser att jag aldrig varit bättre studerande än jag är nu. Jag har aldrig varit en" bra" elev helt enkelt, aldrig haft motivationen tidigare. Det är väldigt få dagar som jag varit frånvarande och vitsorden är jag mycket nöjd med. Det krävdes tydligen för mig att bli morsa för att orka med skolan. Tänk det ni, att det blev lättare för mig i skolan nu än om jag inte hade barn. Jag har ju mognat till mera och det är självklart att jag inte vill att tiden i skolan ska gå till spillo för då skulle jag  mycket hellre vara hemma med barnen hela dagen.

Nej nog snackat om skolan, vi ses i september Campus Allegro! Sen är det bara 3 år kvar...

Nu ska jag bara skriva in mina sista utvärderingar så är allt fixat och klart, så himla skönt. Jag har belönat mig själv med en flaska rött och minirosor. Det är jag så himla mycket värd!


Sen är det ju värt att nämnas igen, skulle det inte vara för vår fantastiska dagmamma så skulle det aldrig kännas så bra att studera. Jag märker att barnen trivs, vi kommer överrens och vi är bara så väldigt tacksamma och jag förstår hur tur vi har som fick just den dagmamman. Ibland tänker jag ännu på att jag en gång tänkte lägga barnen på dagis men just som jag fyllde i ansökan kryssade jag i helt utan att tänka före i att jag hellre vi ha dem hos dagmamma. Jag tror helt ärligt att jag inte skulle fortsatt studera om barnen varit på dagis. ( inget illa med dagis, men det skulle nog inte ha passar våra barn eller mej vid det skedet)

Kvällens besök

Visst var det livat med valparnas bus, men kvällens gäster var nog snäppet galnare. Gården full med kids. Barnens småkusiner var här.

Ny vänskap

Äntligen tog jag och Elina oss tiden för en puppydate, våra puppys är ju inte ens så små mera. Det tog dem inte många minuter före de sprang och jagade varandra och busade som två tokar. Så söta och härliga!

Älska värmen

Mig lär de inte slarva bort på stranden

Jag har spanat och spanat efter nya bikinis i flera månader, jag ville ha färg, färg och färg. Har sökt på alla internetsidor men alltid var det något fel, storlek, färg eller modell. Bikinifantast som jag är var jag kräsen.
Ni vet ju säker att beyonce är min stora stjärna och såklart såg ju H&M:s bikini fantastiskt ut på den päronformade kroppen, och jag blev intresserad av den gula hon har på reklamen.
( dock är jag hemskt besviken på henne att hon gör reklam för H&M, suck). Nå jag kikade in där i Kokkola och det var som jag antog, inte alls så prima som de verkade. Kollade i de andra butikerna men nix. De var endera för trista färger eller så var bikinitrosorna alltför basic. Och vet ni var jag hittade just vad jag letade efter, i Seppälä! Den butiken excisterar ju knappast för mig och det var det sista stället jag trodde jag skulle hitta snygga bikinis på.
Överlycklig köpte jag två par i de neonigaste (helt säkert ett korrekt ord) färgerna som bara måste vara perfekta till en bränna. Var ju bara tvungen att dra på mig dem här hemma för att visa att de satt som ett smäck.
Noella var snabb i att säga " också ha" och sen sprang hon till sitt rum, jag var beredd på att hon skulle komma tillbaka med sin simdräkt i handen men istället hade hon dragit på sig sin reflexväst.

Jag förstår din poäng Noella, FUN FUN!

En tisdag med besök

Idag var det examenspresentationer som gällde, tänk att man någongång ska få examen, kära nån tänk att jag bara har två skoldagar kvar och så är första året klart. Helt sjukt tokigt men bra!
Matpausen blev lång och jag åkte hem med Elina för att rasta Milton. Det är Elinas Mittelspets (visst var det de?) som är några veckor äldre än Kiara. Så himladens söt var han! Det var nog på tiden att vi träffades.
Efter skolan när barnen var hämtade åkte vi på kaffe till svärmor och blev sen bjudna till Noras. Där var det fullt rulle med 8 barn från ålder 0-7 typ.


Veckan fortsätter på ett fint sätt. Vi kör vidare så!

Skydda lilla knoppen

Sommar och sol och de ömtåliga barnahuvuden ska skyddas. Här kommer lite nytt till mina kids.

Hattar från Seppälä och Kappahl

Kepsar från Lindex

Bra start på veckan

Det känns som om jag har fått mycket ut av dagen. Jag har lämnat in de sista uppgifterna i två kurser och därmed avslutat tre kurser idag. Jag har också bokat tid till frissan och gjort ett nytt försök att boka trippelbehandlingen till kosmetologen. Ni vet, det där presentkortet som jag haft i snart ett år och försökte använda på min födelsedag men så blev Noella sjuk. Nu återstår bara en bokning till, och det är till en annan kosmetolog och det är för färgning av ögonfransar och ögonbryn. Det är alltid bra till sommaren och speciellt nu före resan. Allt detta inbokat några dagar före vi åker, gissa vem som kommer ha de babylenaste föttern och mjukaste hårtopparna i hela kosovo. Jo, de va jag det. Nå nej, ingen skulle nog märka det förutom jag själv och det är ju de som är huvudsaken.

När barnen var hämtade lekte vi en stund på utsidan och åkte sen in på middag. Direkt ut i det härliga vädret igen och leka i parken. Just som jag stod och gungade barnen kom jag att tänka på familjen Kongari, vad de månne gör nu, kanske packar för fullt. Tänkte att jag måste nog höra mig för när de har lust att träffas. Just som vi skulle åka hemåt märker jag att jag har ett meddelande av fru Kongari som bjuder oss på studsmatts-date. De ville vi självklart, vi åkte bara hem och plåstrade om Adrian lite först. Han hade ramlat med cykeln och skrapat upp handen lite. Stackars, han som haltar redan. (stötte till sitt knä igår)
Tänka sig att vi nästan är grannar igen ( ja, kommer man från Forsby räknas det nästan som grannar att bo så nära varandra som vi gör).Fint att ni är hemma igen!

När vi kom hem var Labinot i full gång med att grilla, så där hade vi vårt kvällsmål ute i trädgården. Vi hann äta upp just innan det började regna. Bra tajming!

Och sen var den måndagen förbi!

Några åt grisfile, andra tuggade grisöron.

Morsdagsmiddag

För den som vill kika på lite bilder från igår kan ju kolla här.

När livet kommer emot

Jag ber hemskt mycket om ursäkt för de knyckiga uppdateringarna. Oftast står det helt stilla här, men ibland kommer det någon bloggmarathon någon kväll, och jag ogillar sånt. Men som jag brukar säga, bättre något än ingenting iaf.
Jag är verkligen i slutspurten av skolan, värmen är på kommande, resan  närmar sig och vi bollar mycket planer här hemma. Så där nånstans ska bloggen in också, den får lida lite nu men vänta bara till i sommar. Jag har tänkt videoblogga mestadels från Kosovo, det går snabbare och vi ska hur som helst filma mycket från barnens första resa. Allt kommer ju inte upp här i bloggen, men små klipp som visar hur det ser ut där och vad vi gör. Jag ska ju ha semester så jag vill inte sätta mig ner och skriva om kvällarna men ett klipp tar ju inte lång tid. Vad tror ni om det? Vill ni se videoblogg och vad vill ni se därifrån i så fall? Människorna?byn?städerna?huset och gården?oss? Tell me så ska jag ha det i minnet.

Jag ska "snarast" också plita ner lite bilder här, jag har fotat kalas, morsdag och nya inköp. Så det kan ni allra först vänta på.

oinvigd

För några helger sen var det tänkt att jag och Noella skulle åka och hälsa på en rätt nyfödd baby och hans mamma, så jag gjorde mig i ordning och tänkte att jag nu jädrar tar den där nya toppen istället för att spara den till kosovoresan som tänkt.
Jag bara väntade och väntade på att Noella skulle vakna ur sin tupplur, men nejdå. Jag avskyr att väcka barn som sover och gör det ytterst sällan. jag gjorde det inte då heller, och klockan blev för mycket så vi fick tack nej till inbjudan.
Kanske det var ett tecken på att jag inte alls ska inviga toppen före resan. Det lustar att ta på den imorgon på morsdagen, men jag avstår för säkerhets skull.

Och gul är den ju såklart.